Kirurgi är en högriskbransch, som står för två tredjedelar av alla vårdskador. 2023 bedömde en undersökning att drygt 40 procent av de kirurgiska skadorna, där drygt 1 000 personer dör varje år, hade kunnat undvikas.

– Man ser skillnader i resultat mellan olika kirurger, säger Kristine Hagelsteen. Men det finns också andra faktorer bakom vårdskador som vi hoppas kunna hitta genom forskning.

Hon leder forskningsprojektet ”Lämplighetsutvärdering av blivande kirurger/urologer” som fått flera bidrag av Prostatacancerfonden, senast 650 000 kronor.

– Prostatacancerförbundets långsiktiga engagemang har varit helt avgörande för att kunna genomföra det här omfattande projektet, som är unikt även internationellt, säger hon.

I en tidigare studie uppger 85 procent av tillfrågade, erfarna kirurger att de mött ST-läkare som de bedömt som olämpliga. De flesta ansåg att detta borde ha upptäckts tidigare under kirurgiutbildningen.

Teknisk skicklighet är bara en del av yrket. Kommunikation, teamsamarbete, personlighet och feedbackkultur påverkar både utbildning och patientsäkerhet.

– En bra kirurg behöver ha många olika egenskaper, säger Kristine Hagelsteen. Teknisk skicklighet är bara en del av yrket. Kommunikation, teamsamarbete, personlighet och feedbackkultur påverkar både utbildning och patientsäkerhet.

Skillnad på rekrytering

Rekryteringen och utbildning till kirurg skiljer sig åt mellan olika länder. Irland har den mest utvecklade rekryteringsprocessen, med flera dagars tester, medan det traditionella sättet i Sverige är att anställas som vikarie och sedan få förlängt. Urvalet varierar mycket mellan svenska sjukhus och sker ofta utan insyn.

Hanne Pedersen, ST-läkare i internmedicin vid sjukhuset i Ängelholm, ingår i forskargruppen och disputerade nyligen med sin avhandling om selektion, där hon undersökt olika delar av rekryteringen. 50 sökanden till kirurgisk specialiseringstjänstgöring, ST, har ingått i studien som startade 2017.

– Det är ju också en fördel för läkaren som vill specialisera sig, att få bedömt sin lämplighet för yrket, säger Hanne Pedersen. Då slipper den sökande att slösa bort flera år på något som kanske ändå inte blir bra.

Det är ju också en fördel för läkaren som vill specialisera sig, att få bedömt sin lämplighet för yrket.

Under heldagstester intervjuas deltagarna och prövas i teknisk förmåga genom övningar i två olika laparoskopiska (titthålskirurgiska) simulatorer samt genom test av visuospatial förmåga (se faktaruta) och fingerfärdighet.

– Vi fann ett tydligt samband mellan visuospatial förmåga och resultatet i en tvådimensionell laparaskopisimulator, säger Kristine Hagelsteen. Ett sådant test är det mest lovande måttet på teknisk förmåga och skulle kunna ingå i en framtida rekryteringsprocess.

Icke teknisk förmåga utvärderades bland annat genom personlighetsskattning samt 360-gradersbedömning, där ST-läkaren får bedömning av olika medarbetare.

– Där framträdde ett mönster, säger Kristine Hagelsteen. Mer extroverta deltagare uppfattades som bättre läkare och mera tekniskt skickliga av kollegorna trots att resultaten i simulatorn inte skilde sig åt. Något att vara medveten om när man bedömer nya kollegor.

Mer extroverta deltagare uppfattades som bättre läkare och mera tekniskt skickliga av kollegorna trots att resultaten i simulatorn inte skilde sig åt.

I intervjuerna med ST-läkarna beskrev de en generell brist på feedback och flera vittnade om en arbetsmiljö med orättvis kritik.

Förslagen till förbättring handlar bland annat om att schemalägga nya läkare med sina handledare i sammanhängande perioder, att tidigt sätta tydliga kompetensmål och att utbilda handledare i pedagogik och feedback.

Doktoranden Alexander Tejera kommer att fortsätta analysera intervjumaterialet där man hoppas hitta nya insikter.

När kan ST-utbildningen börja införa förbättringar?

– Egentligen har det redan börjat, säger Kristine Hagelsteen. Fler kliniker tar rekryteringen på större allvar och använder strukturerade intervjumallar. Kirurgkliniken vid Skånes universitetssjukhus har gått ett steg längre och ska börja utvärdera den tekniska utvecklingen redan från anställningsintervjun och tidigt inom ST för att kunna individanpassa träningen.

Tillsammans med en ST-studierektor i handkirurgi har Kristine Hagelsteen tagit fram en utvärderingsmall med kirurgiskt fokus som i dag används vid många kliniker.

– Som övergripande studierektor var jag med och författade region Skånes stöddokument för hur man tar hand om dem som har svårt att nå målen i sin utbildning, säger hon.  Vi har också skrivit handboken ”Knivkontakt” för nya och blivande kirurger.

Rekrytera rätt, introducera bra och fånga upp dem med svårigheter tidigt.

– Rekrytera rätt, introducera bra och fånga upp dem med svårigheter tidigt. Det är viktigt inte enbart inom kirurgi, säger Kristine Hagelsteen.