Från 2020 rekommenderar Regionala cancercentrum, RCC, att män med spridd prostatacancer ska erbjudas dubbelbehandling – alltså både traditionell hormonterapi och cellgifter eller ny antihormonell behandling, så kallad antireceptorinhibitor, ARPI. 2022 uppdaterades rekommendationen till att männen ska erbjudas trippelbehandling, det vill säga traditionell hormonterapi, cellgifter och ARPI, om de tål behandlingen.

– Randomiserade studier där patienter slumpats till olika behandlingsalternativ visar att trippelbehandling kan förlänga livet ett år jämfört med dubbelbehandling, som in sin tur kan förlänga livet med ett till två år, jämfört med bara hormonterapi, säger Marcus Westerberg, som är docent i medicinsk epidemiologi vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.

För att undersöka hur behandlingarna fungerar i klinisk verklighet har han med kollegor studerat 9 200 män som registrerats med diagnosen 2016–2024: vilken behandling de fått samt om överlevnaden förbättrats parallellt med införandet av de nya behandlingarna.

– Vi valde det tidsspannet för att ha med några år före den nya rekommendationen från 2020, för att se om det fanns en trend redan före det, och vi hade data fram till och med 2024.

Förlänger livet

Studien visar att användningen av dubbelbehandling har ökat från 19 procent av patienterna till 66 procent. Trippelbehandling var väldigt ovanlig före 2022: 2021 fick 4 procent av patienterna det. Den ökade till 17 procent 2024.

– Förmodligen finns viss försiktighet kring trippelbehandling fortfarande, eftersom det här är en ny behandling, men vi planerar att följa utvecklingen i en ny studie som täcker in även 2026.

Det är en intressant trend, för förmodligen ökade överlevnaden än mer för de patienter som faktiskt fick dubbel- eller trippelbehandling.

Treårsöverlevnaden ökade från 51 procent åren 2016–2018 till 61 procent åren 2022–24 bland alla patienter.

– Det är en intressant trend, för förmodligen ökade överlevnaden än mer för de patienter som faktiskt fick dubbel- eller trippelbehandling. I vår analys ingår ju även de som inte fått de nya behandlingarna. Studien ger ett stöd för att införa dubbel- och trippelbehandling i vården. Det är den första nationella studien i världen som visat effekten av dubbel- och trippelbehandling i klinisk verksamhet.

Forskarna har inte tittat på skillnader i behandling mellan regionerna, men planerar att göra det i den kommande studien.

Ska erbjudas de nya behandlingarna

Enligt Marcus Westerberg ärstudien viktig för patienter.

– Den stödjer resultaten från de randomiserade studierna som visat att de nya behandlingarna har effekt och kan förlänga livet mer än tidigare behandling. Så om man diagnostiseras med prostatacancer med utbredd spridning och är tillräckligt frisk i övrigt ska man erbjudas trippelbehandling i första hand om man bedöms tåla behandlingen – annars dubbel.

Men studien är också viktig ur epidemiologisk synvinkel.

– Den visar att behandlingarna får genomslag även i klinisk vardag. Det vore ju trist om vi inte såg någon ökad överlevnad när behandlingarna införts i praktiken.

Följsamheten till riktlinjer har ökat

I en annan studie som Marcus Westerberg medverkat i nyligen undersöktes hur följsamheten till de nationella riktlinjerna för behandling förändrats över tid samt skillnader mellan regionerna. Forskarna följde män diagnostiserade mellan 2010 och 2023, totalt cirka 144 000 män. De valde ut ett antal kvalitetsindikatorer som Nationella prostatacancerregistret, NPCR, anser att man ska följa upp kliniskt, för att bättre följa riktlinjerna.

– Till exempel aktiv monitorering vid lågriskcancer i stället för operation eller strålbehandling, tid till behandling, användning av magnetkameraundersökning för att bestämma var man ska stråla, förekomst av multidisciplinära konferenser vid högriskcancer och nervsparande kirurgi.

Skillnader mellan regioner

Studien visar att de flesta indikatorerna går åt rätt håll över hela riket, men det finns skillnader mellan regionerna – olika mycket beroende på vilken indikator man tittar på.  Aktiv monitorering vid lågriskcancer har ökat från 44 procent av patienterna till 88 procent jämlikt över landet, medan nervsparande kirurgi vid låg- och mellanrisk ökat från cirka 60 till 85 procent generellt.

– Men där finns en större spridning mellan olika regioner. Vissa ligger på 90 procent medan andra ligger kvar på 70 procent.

Även hormonbehandling har ökat från låga 10–20 procent till 70 procent generellt, men det finns stora skillnader i landet: exempelvis år 2022 en spridning mellan 45 och 85 procent mellan olika regioner. Radikalbehandling vid lokaliserad högriskcancer har ökat från 60 till 86 procent i snitt, med en mindre spridning mellan olika regioner.

Möjliggör förbättringsarbete

Enligt forskarna visar studien att bruket av kvalitetsindikatorer som sjukvårdsenheter ska följa upp kan öka följsamheten till riktlinjer för behandling. Mycket av informationen finns i NPCR:s interaktiva online-rapport RATTEN, eftersom varje urologisk enhet rapporterar sina data dit.

– Regionerna kan alltså se själva om de sticker ut och då motiveras att förbättra sig, så att vi får en mer jämlik vård över landet.