Testet lanserades för lite drygt tre år sedan och det mäter en rad olika genetiska variationer. En viktig sådan är mutationer i de gener som kallas BRCA1 och BRCA2. Män med förändringar i någon av dessa gener har en ökad risk för prostatacancer och här kan man sätta in läkemedelsbehandling med så kallade PARP-hämmare.
Johan Lindberg har ansvarat för att utveckla det här gentestet. Han har doktorerat i bioteknologi vid Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm och har arbetat i många år som forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid KI. Han arbetar också en del rent praktiskt med testet på Karolinska Universitetssjukhuset.
Johan Lindberg visar bilder i rask takt på sin rejält tilltagna datorskärm på sitt arbetsrum på institutionen. Vi tittar bland annat på en bild som visar hur testet har använts. Den åskådliggör hur drygt 1 100 tester fördelas – flest har utförts på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kanske naturligt nog. Tvåa ligger Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm och sedan följer sjukhus i Lund och Gävle samt Södersjukhuset i Stockholm.
Av de grafer Johan Lindberg visar framgår också hur många BRCA-positiva fall man har funnit – alltså antal prostatacancerpatienter som har en förändring i någon BRCA-gen.
– Hos de patienter som har en BRCA-mutation är den i de flesta fall förvärvad och en mindre andel har en ärftlig förändring
Nedärvda eller somatiska mutationer
BRCA-mutationer och andra genetiska förändringar kan vara antingen nedärvda (konstitutionella) eller somatiska (förvärvade). Den nedärvda varianten är lättare att identifiera i testet eftersom den finns i 50 procent av DNA:t i alla kroppens celler beroende på ett arv från mamman eller pappan. En förvärvad mutation hittas genom att man analyserar vävnad som innehåller cancerceller. Ofta är det en låg andel cancer-DNA i vävnadsprov vilket gör analysen utmanande.
– Hos de patienter som har en BRCA-mutation är den i de flesta fall förvärvad och en mindre andel har en ärftlig förändring, berättar Johan Lindberg.
Hos en patient med cancer finns både cirkulerande tumörceller (CTC) och små fragment av så kallat ct-DNA (cirkulerande tumör-DNA) i blodet. Testet som det här handlar om mäter halten av ct-DNA med hjälp av så kallad DNA-sekvensering och man hittar då eventuella mutationer.
Testet utförs genom att ett blodprov körs i en centrifug för att anrika plasma.
Det mänskliga genomet eller arvsmassan består av hela drygt 3 miljarder så kallade baspar. En DNA-kedja kan bestå av exempelvis 100 baspar.
– I klinisk rutin använder vi en så kallad panel och vi fiskar ut lite mindre än en promille av det humana genomet för att hitta allt behandlingsbart för prostatacancer, uppger Johan Lindberg.
Tanken kan svindla.
Resultatet av den här DNA-fraktionen, som det också kallas, ges i form av ett värde på en skala från och med noll till och med ett. Vid ett visst värde kan man med säkerhet säga att en patient är BRCA-negativ (alltså inte har en riskabel mutation). Vid ett specifikt intervall rekommenderas ett så kallat reflextest (ett ytterligare test) baserat på vävnadsprov.
– Vid ett lågt värde på testet har patienten en relativt god prognos när det gäller den metastaserade cancern. Ett högre värde ger en sämre prognos, säger Johan Lindberg.
Nu satsar Johan Kindberg och hans forskarkollegor på att utvärdera och förbättra BRCA-screeningen. Man vill kunna minska behovet av omtestning. Och inte minst utvärdera om BRCA-positiva patienter verkligen har nytta av PARP-behandling.
Det är ju lyckosamt nog så att det för patienter med spridd kastrationsresistent prostatacancer som har BRCA-mutationer, nedärvda eller utvecklade, finns relativt nya behandlingar att tillgå. Lynparza godkändes för några år sedan för användning i det här sammanhanget och efter det har Talzenna tillkommit. (Preparaten har de aktiva substanserna olaparib respektive talazoparib.)
Vid andra typer av mutationer kan förhållandet vara det omvända: patienterna svarar sämre på en viss typ av behandling.
Man kan som prostatacancerpatient inte på egen hand rekvirera ett sådant här test. Det är en läkare – urolog eller onkolog – som gör beställningen. Och det är respektive vårdgivare som betalar. En ct-DNA-analys kostar i dagsläget omkring 20 000 kronor.
Sedan finns det även helgenomtester, helgenomsekvensering av prostatacancer, kommersiellt tillgängliga. Här ligger priset betydligt högre, enligt John Lindberg.
Forskning om prostatacancer och acetylsalicylsyra
Det gentest som han lett arbetet med att ta fram och som funnits att tillgå i omkring tre år emanerar från den omfattande ProBio-studien om leds av professor Henrik Grönberg. Den undersökningen syftar till att hitta rätt behandling till rätt patient med spridd prostatacancer. Johan Lindberg medverkar i ProBio-studien liksom han också har gjort i en uppmärksammad studie som kallas ALASCCA.
När det gäller den sistnämnda studien kunde Anna Martling som är professor vid KI, Johan Lindberg och andra forskare visa att substansen acetylsalicylsyra (med varumärken som Aspirin och Trombyl) har en positiv effekt. En särskild dos av medicinen halverar risken för återfall efter operation hos patienter med tjock- och ändtarmscancer med en viss typ av genetisk förändring i tumören.
– En forskare i Storbritannien har inkluderat cirka 2 000 patienter i en liknande studie om acetylsalicylsyra och prostatacancer. Vi har ett samarbete med teamet i Storbritannien för att utvärdera om prostatacancerpatienter med samma mutationer också har nytta av acetylsalicylsyra, säger Johan Lindberg.
Johan Lindbergs forskning om ct-DNA som diagnostiskt verktyg stöds ekonomiskt av Prostatacancerförbundet.
