I den första punkten, ”Tillsammans mot cancer – när blir prevention ett politiskt ansvar?” medverkade förbundsordförande Magnus Klang. Man diskuterade den europeiska cancerkodexens 14 åtgärder för att minska risken för cancer och vad som kan göras i Sverige för att vända trenden nedåt när allt fler drabbas av cancer. Politiska beslut och långsiktiga investeringar behövs för att samhället ska ta större ansvar när det gäller förebyggande insatser.
Nästa programpunkt, ”Från generiska data till behandling” tog upp frågan hur vi ska bygga en jämlik cancervård i hela landet när precisionsmedicin får allt större betydelse och dåligt fungerande behandlingar fasas ut. Gärna helgenomsekvensering (à 15 000–20 000 kronor) redan vid diagnos, inte bara vid återfall, för att kartlägga alla gener som ökar risken för exempelvis prostatacancer. Varje patient är ett potentiellt forskningsprojekt för att komma fram till rätt behandling för rätt patient. Ett konkret problem är behovet av att samordna diagnostiken nationellt så att den är på plats när precisionsläkemedel införs – något man gjort i Norge, Danmark och Finland. Vidare önskas fler patienter till medicinska studier. Regeringen har gett Socialstyrelsen uppdraget att etablera en nationell samordningsstruktur och utse en styrgrupp för precisionshälsa. Under 2026 fördelar Socialstyrelsen 63 miljoner kronor i statsbidrag till precisionsmedicinska centrum vid landets sju universitetssjukhus för att främja detta arbete.
Hur mäta och följa upp den nya cancerstrategin som ska leda till bättre prevention, tidigare upptäckt, effektivare behandlingar och förbättrad livskvalitet? Allt dessutom mer individanpassat med patientnyttan i fokus. Det var en fråga som statliga myndigheten IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, sökte svar på. Nu ville man ha inspel från åhörarna som gavs tillfälle att delta i åtta workshops kring fyra ämnen där Prostatacancerförbunds ordförande var en av moderatorerna. Hur ska uppföljningsmodellen och mätpunkterna se ut? Vad är meningsfulla indikatorer? När och hur ofta ska uppföljning göras? Redan vid gruppernas snabbredovisning stod det klart att IVO behöver se över och bredda hur mätning och uppföljning ska gå till. De har tid på sig, först 2030 ska IVO presentera sin slutrapport till regeringen. Man passade på att runda av med konstaterandet att flera vårdprogram behöver aktualiseras eftersom de inte hänger med i den internationella utvecklingen.
AI och hälsodata, hur kan visionen bli verklighet i cancervården?
”AI och hälsodata, hur kan visionen bli verklighet i cancervården”? AI-stöd är här för att stanna och kan från ekonomisk synpunkt spara miljardbelopp åt vården. I denna programpunkt diskuterade en kvalificerad panel hur AI kan bidra till tidigare upptäckt, anpassa behandling mer personligt, snabba på patologiska bedömningar, utveckla nya läkemedel och ge dygnet runt-stöd. Det stod klart att AI kommer att hitta fel som har hängt med i åratal och nu kan de rättas till. För att kunna dela hälsodata bättre – ett starkt önskemål för att komma framåt i utvecklingen – måste vissa hinder inom IT och juridik överbryggas. Samarbetet mellan forskare, kliniker och läkemedelsföretag behöver öka på regionala nivåer. Tvärt emot mångas uppfattning verkar en majoritet av patienter vilja att deras hälsodata ska delas.
Som avslutande programpunkter under Cancer Mission Day följde ”Sjukhus hemma – kan avancerade cancervård flytta hem till patienten?”, ”Beredskap och geopolitik gör cancervård till och cancerforskning till en säkerhetsfråga” och ”Oväntade samarbeten – nyckeln till framtidens cancervård och innovation?”.
