Det börjar med fisk- och skaldjurshandlaren Susanna Ivermo från Ljungskile. Om hennes osannolika insamling för Mustaschkampen har många ord yttrats och skrivits redan. Knappt några superlativer finns kvar oanvända. Men historien om det ganska knasiga infallet att koppla en hink med sjöpungsfond till en stor säck forskningsmedel för till exempel avancerad prostatacancer är ju lika fascinerande varje gång.
Här får vi en initierad extra large redogörelse direkt från upphovskvinnan för hur den småsnuskiga tanken kunde resultera i 1 162 680 kronor på knappt två månader efter att den så att säga sjösatts. ”Team Sjöpung”. Först skrattar man bara när man hör det. Sen börjar man prata om det.
Dagbok på nätet
Ungefär så enkelt var det, enligt Susanna. Dagboken på nätet gjorde också sitt till. Hon skickar med två råd på slutet: Allting måste inte vara så perfekt från början. Och man måste våga vara lite för mycket.
Sen delar ordförande Magnus Klang ut förbundets hedersutmärkelse 2025 till Susanna Ivermo. Ett pris som brukar gå till professorer, läkare och sjuksköterskor, mångåriga eldsjälar. I den skaran ingår nu alltså en saltstänkt ung kvinna från Bohuslän som för en god sak vågade vara lite för mycket.
Låga trösklar viktigt
Johan Dahlén Strömgren kommer från Volontärbyrån och han talar om låga trösklar. Det ska föreningar ha för att underlätta rekryteringen av personer att arbeta ideellt, och även kunna motivera till att fortsätta göra det. Volontärbyrån står för stöd och utbildning för rekrytering till ideella föreningar. Sådana finns det många, cirka 200 000 olika runt om i Sverige.
Mer siffror: 52 procent av svenskarna är med i någon förening. Där lägger man ner 15 timmar i månaden. Men det är bara en fjärdedel som gör det mesta jobbet. Lite oroande är det, säger Johan, att ideellt engagemang är på väg att bli en sysselsättning för medelklassen. Där finns resurser i form av tid och ekonomi.
Tre centrala frågor
Men det finns mer att göra i en förening än att sitta i styrelse. Kanske känns inte att prata om prostatacancer som det mest attraktiva i föreningen, trots vilja att bidra. Att vara konkret och tydlig är nyckelord vid rekrytering. Tre frågor är centrala: Vad kan du göra? Vad gäller för uppdraget? Vad får du tillbaka?
Låg tröskel in, smickra gärna lite: hos oss kan just du bidra till verksamheten tillsammans med andra. Eldsjäl? Det är det man blir sen.
Radioaktiva isotoper
Teranostik. Ja precis, alltså en kombination av terapi och diagnostik. Rimma Axelsson, professor i nukleärmedicin, avrundar föredragstrippeln med en hisnande färd från nu in i framtiden. Där det är de radioaktiva isotoperna, mer eller mindre personligt selekterade för varje patient, som gör jobbet med att attackera och bota just din cancer.
Mycket dyra är de att handskas med, och inte går de att lagra på sedvanligt vis på grund av kort aktiv ”hållbarhet”. Mest omtalade exemplet idag är ämnet Lutetium och behandlingen med den konstgjorda isotopen Lu-177.
Men då har vi färdats långt från skaldjursbutiken, även om cancer på latin är ordet för kräfta.
