Patienterna är missnöjda, läkarna också. Långa väntetider. Är det politikernas fel eller snarare ett systemfel? ST-läkaren Fanny Nilsson blixtbelyser i sin läsvärda bok flera problem som hemsöker svensk sjukvård. Kanske också andra delar av västvärlden.

Hon ger sig ut i Europa och får djupa insikter om sjukvården i Spanien, Storbritannien och Nederländerna där hon intervjuar läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler och sjukhus. Deras problem visar sig vara ganska lika våra men yttrar sig på andra sätt. Hur Sverige ligger till jämfört med andra länder är dock exceptionellt svårt att få svar på.

Paradoxalt nog har Sverige färre allmänläkare och vårdplatser än de flesta europeiska länder men samtidigt en hög medicinsk kvalitet internationellt sett.

Fanny Nilsson ställer många frågor. Om vi ska nämna hennes slutsats redan nu, blir den att svensk sjukvård kan gå rakt in i en kostnadskris på grund av att styrningen inte har någon tydlig riktning.

Sämre ekonomiskt än på länge

Primärvården dignar av uppgifter, våra sjukhus får ökade resurser men kostnaderna skenar. Det brister i jämlikhet, vilket knappast blir bättre av privata sjukvårdsförsäkringar.

Troligen är det så att många gånger sker överdiagnostik och överbehandling för dyra pengar samtidigt som äldre läkemedel med tvivelaktig effekt hänger kvar. Och när behandlingsmöjligheterna blir allt fler måste man fråga sig hur mycket sjukvård vi har råd med och hur alltihopa ska styras för att undvika en kostnadskris.

En del regioner har inte haft det så illa ställt ekonomiskt som nu på femtio år.

Allt vilsnare patienter

Samtidigt som vi räddar fler liv och förlänger den friska tiden är vårdpersonalen stressad och köerna långa. Vi prioriterar svårt sjuka men också lindrigt sjuka. Kanske prioriterar vi ned de som befinner sig mitt emellan, alltså människor med kronisk långvarig sjukdom.

Sverige ligger ganska långt framme inom forskning. Men nya medicinska behandlingar och läkemedel som håller oss vid liv allt längre kan kosta skjortan. Ibland, vid vissa behandlingar och undersökningar, förefaller vården vara mer benägen att följa vårdplaner och direktiv än den nödvändiga medicinska aspekten. 

Det är inte konstigt om vårdsökande tycker det är rörigt när samordningen brister mellan nätläkare, försäkringsbolag, privata sjukhus och specialister. Lägg till den ökande floran av digitala ”läkarbutiker” som tar sig an enda uppgift – allergier, förkylningar och borrelia för att nämna några.

Lästips inför samtal

Så, vad är viktigast: tillgänglighet, kvalitet eller kostnad? Som Fanny Nilsson konstaterar går det inte att maximera samtliga.

Om man därtill beaktar valfrihet och rättvisa, och ställer bred basvård mot spetskompetens, blir ekvationen minst sagt komplex. I utbudet förkommer även meningslös och skadlig lågvärdevård. Till vilken nytta? I stället gäller det att få balans mellan högvärdevård och lågvärdevård.

Vården i Sverige är på samma gång ganska kass och utomordentligt bra. Vilket gör sjukvårdspolitik till något både komplicerat och intressant. Om det har denna bok en hel del att lära oss. Helt klart är Fanny Nilsson en djupt påläst läkare som skriver med driv och framåtanda.

”Åk till akuten” kan pigga upp varje diskussion om vad våra invånare egentligen önskar sig av sjukvården. En tankeställare inför höstens val.